Ligger där många hundralappar så kan du ge ett bidrag till en hjälporganisation som hjälper människorna på Haiti.

Ge en gåva idag: http://www.lakareutangranser.se/gava/

Bland annat FN:s generalsektreterare Ban Ki-moon står bakom detta arbete och bär på 2 grader-knappen. Ni har säkert redan förstått att 2 grader är den gräns forskarna har satt för jordens medeltemperatur att öka. Vi får inte gå över denna gräns för då är katastrofen total. Många obehagliga saker sker dock långt före en ökning av 2 grader (enligt forskningsrapporter)!

Butterfly and bumble-bee. Jag har ändrat färgerna och skapat en annan bakgrund.

Jag fann detta vackra lavendelimperium, fyllt med humlor och fjärilar. Det doftade gott om det och surrade mysigt i den sköna solen.

The chosen flower.

Jag får påpeka att bilderna gör sig lite tråkigare med att vara så små. Tyvärr måste jag göra dem så små för att de ska passa in inom bloggens ramtjocklek.

Make animal testing history

0-10 – Du mår inte bra, du är inte lycklig.
11-20 – Du är inte jättelycklig men det duger. Du kan känna dig ensam och sviken ibland.
21-35 – Du mår toppen, du är lycklig!

Inte ett helt oresonligt test ändå… Flera av de här sakerna kan ju mycket väl påverka hur man mår. Kanske ”Det finns en pool i din gård” är lite onödig…

Se mer på Anna säljer allt.

När jag kände att jag var värd det så tog jag mig en liten redigera-paus. Idag är jag egentligen inte värd min bloggskrivar-paus eftersom jag inte har pluggat det jag borde. Det är bara så mycket mer avslappnat att göra det här. Bilden kommer från en skogspromenad som jag gjorde för ett tag sedan. Om man var uppmärksam så kunde man se dessa små stockar med ihoprullad taggtråd lite då och då längs med stigen. Jag tror det är ett gammalt staket, och jag älskar gamla saker. Kul att se lite historia på en plats som man ofta går förbi.

Ni kanske undrar vad det här är. På det här kladdiga pappret har jag skrivit upp antalet steg som jag har gått i 65 dagar. Någonstans i april så fick jag en stegräknare och jag har använt den varje dag sedan dess. På kvällen kändes det dumt att bara nollställa stegräknaren igen så jag började skriva upp hur många steg jag gått varje dag. Och det visade sig fungera som en rätt bra motivation.

När jag började skriva upp mina steg per dag på det här pappret så var mitt mål att klara över 10 000 i medel. Då jag nyligen fått stegräknaren så var jag inte alls särskilt duktig på att gå, man går faktiskt ofta inte så många steg per dag som man skulle tro. 10 000 steg motsvarar en promenad på ca 1 timme och 40 minuter och är ungefär som att gå runt hela Veberöd i utkanten. Det här pappret är beviset på att jag lyckats med mitt mål! Folk kan tycka vad de vill om det, men jag känner mig stolt. Mest stolt är jag över mittenraden då jag både har min maxdag 21 700 och mitt maxmedel 13 000. Däremot så märker jag att det håller på att bli färre steg nu igen. Om ni kollar in den tredje röda ringen där det står ”Studier startar” så ser ni att jag flera dagar i sträck hamnat under 10 000-strecket. Så det är förståss ganska kopplat till hur mycket tid man tycker sig ha. Men jag fortsätter försöka, uppmärksamma att jag kommer igen lite med 16 000, och jag hamnade inte under 10 000 i medel den 25-dagarsperioden heller.

Det kan förståss vara lite småsegt ibland, men för det mesta är det är rätt mysigt att ta långpromenader. Eftersom jag mest vandrar i  Veberöd så vill jag våga påstå att det inte finns en väg, gata eller stig som jag inte varit på i Veberöd och kring Veberöd. Jag blir däremot fortfarande lite småförvirrad av de där nedrans kvarteren i Idalaskogen. Mina fötter har också blivit rätt tröttåliga så jag börjar nästan känna mig som en riktig vandrare, snart får jag börja leta upp coolare ställen än Veberöd och dess kringnatur att vandra i…

Så jag har gått utan kött i två veckor, och det känns inge dåligt alls. Nån gång har det väl blivit fisk får jag erkänna, trots det att jag inte planerat att bli en demivegetarian. Jag tycker att masslakt av fisk är precis lika illa, och - med dagens subventioner av vår knäppa fiskeindustri som suger haven på liv för att vi ska ha lite fisk till middag - rent ohållbart. Jag får också erkänna att jag ännu är ganska dålig på att laga vegetariskt, det blir rätt fantasilöst – men det är bara för att jag inte riktigt haft tid att lägga på det. Men jag kommer inte att sluta förrens jag blivit en fulländad vegetarian.

Men det är inte för söta kalvar och grisar som jag gjorde valet, utan snarare för den totala sjukheten i att hålla mängder och åter mängder av djur innestängda hela sina liv för att sedan slakta dem – och många otäcka exempel däremellan. Helt enkelt lidande i en helt extrem massa, detta varje dag. Vi vet ju hur man låter bli att äta kött idag. Det behöver inte vara en så stor uppoffring längre. Så jag skäms nästan över att inte ha slutat tidigare. Det finns värre saker än att sakna något gammalt recept som innehöll kött – jag får bara hitta fler nya goda vegetariska recept för fan. Att ändra en vana är inget lätt att göra, men den här är faktiskt en av de lättare och kanske den som gör mest gott!

Jag har hittat det intressanta häftet som jag beställde i pdf-form! Skräms inte till att låta bli att läsa bara för att det gjorde mig till en vegetarian, det är inte så extrem text egentligen – jag tror mest att jag var nära gränsen och råkade då tippa över här.

Kolla på häftet i pdf-format här. Läs särskilt om hur djuren hanteras, något som alla borde veta - sidorna 18-19.